Milebreaker.com
Din kundvagn är tom.
Gå till kassan


Kundtjänst
Erbjudandekod
Staffan Larsson
2015-02-20, 14:50

 

Staffan stakade hela Vasaloppet 

 

Gustav Vasas framfart genom dalarna år 1521 är vida känd och även om Staffan Larsson förtjänar det, har hans historia inte nått liknande status, ännu.

1993 gjorde Staffan Larsson sitt livs bästa säsong i spåren och tog en plats i Svenska landslaget. Men under ett träningspass på sensommaren skadade han sig så pass illa att benet bröts på två ställen.

– Jag opererades två gånger och fick sju skruvar i knäet. Landslagsplatsen drogs in och jag funderade över vad jag skulle göra av min tid, nu hade jag ju all tid i världen att träna inför något annat.
Det tog bara tre dagar innan han hade utsett nästa utmaning: Vasaloppet. Kruxet var att Staffan inte kunde belasta benet överhuvudtaget. Men det lät inte hindra honom, han kunde fortfarande träna – om än sittandes. Styrketräning varvades med rehabpass på en testcykel. När snön föll lånade han en kälke från handikappslandslaget och kryssade av pass efter pass med enbart stakning. I början av januari 1994 klarade han sig utan kryckor och testade formen ståendes. Efter två seedingslopp, med en seger och en andraplats, i ryggen satsade Staffan på seger och sig genom hela Vasaloppet, från start till mål och utan fästvalla. 

. Under hela loppet var mantrat bestämt framåt och i hårt tempo.
– Jag halkade efter först men tog snart in på täten och där höll jag mig kvar. Jag kom i mål som femma. Det trodde väl ingen!

Uppmärksamheten lät inte vänta på sig och Staffan figurerade i ett antal artiklar och reportage. 1998 kom han tvåa efter Peter Göransson, som gick om honom bara centimeter före målgång. Med det på näthinnan tog han revansch året efter då han stod som slutsegrare. Mora-sonen gled äntligen in under parollen ”I fäders spår för framtids segrar” som guldmedaljör!

2013 blev Norrmannen Jørgen Aukland historiens förste Vasaloppssegrare att staka sig igenom hela loppet utan fästvalla. Och det är bara ett led i att stakning har blivit allt populärare i Vasaloppet (och andra skidtävlingar med för den delen) de senaste åren. Några orsaker är bättre spår, snabbare skidor, effektivare vallor och styvare stavar. Med det har farten höjts och överkroppsarbetets betydelse har blivit viktigare. Stakning är verkligen på framfart!

 

Det första Vasaloppet

1922 tyckte Morasonen Anders Pers att intresset för skididrott och Sveriges stolta historia borde slå sina påsar ihop. I Westmanlands Läns Tidning skrev han om sina tankar och dagen efter körde Dagens Nyheter en regelrätt copy with pride. De uttalade sitt stöd för ett dylikt lopp där man hedrade den gamle kungen, samlade mil under skidorna och dessutom fick ett rejält mandomsprov. Någon månad senare – efter att för- och motsidan luftat sina åsikter – beslutade IFK Moras styrelse att med ett stödbelopp på tusen kronor från DN köra ett testlopp. Av 136 anmälda ställde 119 sig på startlinjen. Klockan 06.04 skickades Vasalöparna iväg och 7,32,49 timmar senare korsade vinnaren Ernst Alm från Norsjö IF mållinjen, efter nio mil i blötsnö.
1981 tilläts kvinnor delta och 1997 fanns för första gån. I år kommer 15 000 åka i Vasaloppet, 18 000 i de två Öppet spår-klasserna samt ytterligare 42 000 i de övriga tävlingarna under Vasaloppsveckan.

 

Kuriosa och annat spännande
- Cirka 5,8 kilometer av dagens 90 kilometer långa Vasaloppspår går längs samma bansträckning som det första Vasaloppet 1922. Exempelvis har samtliga Vasaloppsåkare som åkt i mål sedan 1922 passerat bron över Lädeån i Läde fäbodar.


- År 1968 ställde de nio bröderna Berg från jämtländska Bodsjöböle upp i Vasaloppet. Den yngste var 22 och den äldste 47 år. Alla var skogsarbetare till yrket och alla fullföljde sitt lopp.

 

- När ”Mora-Nisse” vann sitt första lopp 1943 var lillasystern Elsa kranskulla. Nisse fick sedan två döttrar, som också blev kranskullor: Karin 1970 och Marianne 1972. Båda dessa år vann Lars-Arne Bölling från IFK Mora Vasaloppet. Hans enda två segrar. ”Hade Nisse haft fler döttrar, hade jag förmodligen vunnit fler Vasalopp”, har Lars-Arne Bölling sagt.

Källa: Vasaloppet

 

Se en kort stumfilm i Sveriges Televisions Öppet Arkiv från det första Vasaloppet 1922. Här får du bevittna en orgie i träskidor, en total avsaknad av spår och porslinskoppar i kontrollerna. http://www.oppetarkiv.se/video/1094441/nar-seklet-var-stumt

 


 

Flest segrar: Nils ”Mora-Nisse” Karlsson, nio stycken mellan 1943-1953.
Bästa segertiden: 3:38.41 av Jörgen Brink 2012.
Snabbaste dam: 4:08.24 av Vibeke Skofterud från Norge 2012.

 

Resultat under tio år

Damer

2014
1. Laila Kveli, Norge, 4:31:57
2. Britta Johansson Norgren, Sverige, 4:33:06
3. Annika Löfström, Sverige, 4:33:48


2013
1. Laila Kveli, Norge, 04:22:22
2. Serauna Boner, Schweiz, 04:23:51
3. Sandra Hansson, Sverige, 04:31:51

2012
1. Vibeke Skofterud, Norge, 4:08:24
2. Laila Kveli, Norge, 4:11:31
3. Serauna Boner, Schweiz, 4:14:27

2011
1. Jenny Hansson, Sverige, 4:25:30
2. Susanne Nyström, Sverige, 4:26:18
3. Sofia Bleckur, Sverige, 4:30:34

2010
1. Susanne Nyström, Sverige, 4:33:07
2. Sandra Hansson, Sverige/Norge, 4:33:39
3. Sofia Bleckur, Sverige, 4:35:59


2009
1. Sandra Hansson, Sverige, 4:43:13
2. Jenny Hansson, Sverige, 4:44:28
3. Nina Lintzén, Sverige, 4:48:44

2008
1. Sandra Hansson, Sverige, 4:47:16
2. Jenny Hansson, Sverige, 4:47:20
2. Sumiko Yokoyama, Japan, 4:50:57

2007
1. Elin Ek, Sverige, 4:48:29
2. Jenny Hansson, Sverige, 4:50:42
3. Laura Peyrot, Italien, 4:53:15

2006
1. Christina Paluselli, Italien, 4:59:24
2. Sofia Lind, Sverige, 5:03:21
3. Jenny Hansson, 5:15:04

2005
1. Sofia Lind, Sverige, 4:24:09
2. Ulrica Persson, Sverige, 4:25:05
3. Christina Paluselli, Italien, 4:27:14

2004
1. Sofia Lind, Sverige, 4:20:28
2. Christina Paluselli, Italien, 4:21:43
3. Lara Peyrot, Italien, 4:29:39

Herrar

2014
1. John Kristian Dahl, Norge, 4:14:33
2. Johan Kjølstad, Norge, 4:41:36
3. Jörgen Brink, Sverige, 4:14:38

2013
1. Jørgen Aukland, Norge, 03:50:48
2. Daniel Tynell, Sverige, 03:50:50
3. Anders Aukland, Norge, 03:50:51

2012
1. Jörgen Brink, Sverige, 3:38:41
2. Daniel Tynell, Sverige, 3:38:41
3. Stanislav Rezác, Tjeckien, 3:38:41

2011
1. Jörgen Brink, Sverige, 3:51:51
2. Stanislav Rezác, Tjeckien, 3:51:52
3. Jerry Ahrlin, Sverige, 3:51:56

2010
1. Jörgen Brink, Sverige, 4:02:59
2. Daniel Tynell, Sverige, 4:02:59
3. Stanislav Rezác, Tjeckien, 4:02:03

2009
1. Daniel Tynell, Sverige, 4:10:56
2. Oskar Svärd, Sverige, 4:11:18
3. Stanislav Rezác, Tjeckien, 4:11:33

2008
1. Jørgen Aukland, Norge, 4:13:45
2. Anders Aukland, Norge, 4:17:14
3. Jerry Ahrlin, Sverige, 4:18:03

2007
1. Oskar Svärd, Sverige, 4:43:40
2. Jerry Ahrlin, Sverige, 4:43:42
3. Jørgen Aukland, Norge, 4:44:05

2006
1. Daniel Tynell, Sverige, 4:34:09
2. Jerry Ahlin, Sverige, 4:34:11
3. Anders Aukland, Norge, 4:34:15

2005
1. Oskar Svärd, Sverige, 3:51:47
2. Martin Larsson, Sverige, 3:51:48
3. Jørgen Aukland, Norge, 3:51:49

2004
1. Anders Aukland, Norge, 3:48:42
2. Raul Olle, Estland, 3:48:54
3. Jørgen Aukland, Norge, 3:50:43 

 

 

 




Äldre inlägg

» Milebreaker-Atleter
space
» Team Peak Performance
space
» Mustafa Mohamed
space
» Åsa Lundström
space
» Grönt te-extrakt ökar prestationsförmågan!
space
» Monday recap!
space
» Staffan Larsson
space
» Vasaloppet
space
» Varför Protein?
space
» Vardagsmotion
space
» Auckland 70.3
space
» Löpband
space
» Dagens utmaning
space
» Håll motivationen vid liv hela 2015
space
» Träna för att kunna träna
space
» Bygg grundstyrka
space
» Inspirations-onsdag
space
» Motivations-Måndag
space
» Gott slut!
space
» Peppa upp julstressen!
space

Visa arkivet »